Ingen akuthämtning, ingen polisbil. Mamma och pappa fick kallelse till socialkontoret när utredningen var klar. Där fick de veta att de kunde gå med på fosterhem frivilligt eller att jag annars kunde tvångsomhändertas. De tog ingen strid. Jag tror de förstod att jag for illa hos dem. Jag minns att mamma sa till mig att det skulle bli bra, att jag skulle få det bättre. Att hon skulle ta tag i sitt liv och få tillbaka mig. Men jag var jätteledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar